Kollektivavtal

Ett kollektivavtal reglerar arbetstagares och arbetsgivares rättigheter och skyldigheter, exempelvis gällande anställningsvillkor och lön. Avtalen skiljer sig åt mellan olika branscher och yrkesgrupper och förhandlas fram mellan arbetsgivarna eller deras organisationer och fackförbunden.

Vad är ett kollektivavtal?

Ett kollektivavtal är i egentlig mening en rad olika avtal som finns till för att skapa en större trygghet, framför allt för de anställda, men även för arbetsgivare finns det många fördelar med att ansluta sig.

Som kollektivavtalsanslutet bolag har man till exempel rätt till bland annat förhandlingsstöd, viktig branschinformation och rättslig sakkunskap. Så länge avtalet gäller råder även fredsplikt, vilket innebär att ingen kan strejka sig till bättre villkor under den avtalade perioden. Dessutom bedöms de företag som är kollektivavtalsanslutna i regel som mer seriösa och attraktiva än andra företag.

I kollektivavtalet ingår vanligen överenskommelser inom följande områden:

• Löneavtal
• Allmänna anställningsvillkor, såsom vad som gäller vid sjukdom, VAB, semester, uppsägning med mera
• Omställningsavtal
• Avtal om tjänstepension
• Avtal om tjänstegrupplivförsäkring
• Avtal om trygghetsförsäkring vid arbetsskada.

Avtalen gäller ibland för hela branscher eller för flera arbetsplatser, medan andra endast gäller för enstaka företag. Vilket kollektivavtal som gäller på ett företag får man i regel information om i samband med att man skriver anställningskontrakt. Alla som jobbar inom ett avtalsområde omfattas av avtalet. Skulle det dock uppstå en konflikt behöver arbetstagaren vara fackligt ansluten för att ha rätt till juridisk hjälp.

Lön enligt kollektivavtal

Alla arbetsplatser som omfattas av ett kollektivavtal har även ett löneavtal som ingår. I detta bestäms bland annat hur lönen ska sättas och hur löneutvecklingen ska ske. Vanligtvis ger löneavtalen även rätt till en årlig lönerevision, det vill säga ett tillfälle att se över och eventuellt korrigera den individuella lönen.

Ett löneavtal består av flera olika delar. Nedan presenteras några av de vanligaste, enligt Unionens fackförbund:

• Lägsta månadslön för yrket.
• Lägsta lönehöjning vid lönerevision.
• Kriterier som ligger till grund för den individuella löneökningen.
• Handlingsplan för en bättre individuell löneutveckling (om löneökning inte kan ges eller är väldigt liten).
• Löneökningsutrymme eller lönepott som utgörs av en procentsats och beräknas på fackmedlemmarnas fasta löner. Potten fördelas sedan individuellt.
• Stupstock (när löneökningsutrymme saknas), vilken ger arbetsgivaren rätt att bestämma över löneökningens fördelning.
• Löneanalys som utreder och rättar till orättvisa löneskillnader.
• Tid för lönerevision, vilket vanligen sker en gång om året.
• Löneprinciper som beskriver parternas gemensamma värderingar och ståndpunkter för hur löner ska sättas.
• Arbetsformer som utförs på lokal nivå för att krav och syften i löneavtalet ska uppfyllas.
• Bestämmelser för lönesamtal som ska ge den anställde möjligheten att förbättra sitt arbete och därmed sin lön.
• Alternativa löneavtal med egna bestämmelser som kan införas på lokal nivå och ersätta det centrala.